Vad är SINAN?

SINAN (Informationssystem för anmälningsbara sjukdomar) skapades 1975 och införlivades i SUS (Unified Health System) 1990. Dess huvudsakliga syfte är att registrera och övervaka sjukdomar och tillstånd som omfattas av anmälningsplikt, vilket säkerställer att informationen snabbt når hälsovårdsmyndigheterna för epidemiologiska övervakningsåtgärder. Anmälningsfristen kan variera beroende på tillståndet, från 24 timmar för allvarligare situationer till upp till 7 dagar för andra fall. Datainsamling sker med hjälp av ett anmälningsformulär, som initialt fylls i på papper och sedan matas in i det datoriserade systemet. Detta formulär samlar in olika viktiga uppgifter om patienten och tillståndet, såsom: ålder, civilstånd, adress, bostadsort, datum för symtomdebut, klinisk utveckling, insatt behandling, uppföljning och avslutande av ärenden, bland andra uppgifter som är relevanta för den epidemiologiska undersökningen.

När skapades den?

År 1975.

Vem fyller i SINAN-blanketten?

Sjukvårdspersonal, såsom läkare, sjuksköterskor, vårdtekniker, tandläkare och andra, är involverade i denna anmälningsuppgift (SINAN). Att ha flera vårdpersonal involverade säkerställer noggrann övervakning, vilket förhindrar att anmälningspliktiga sjukdomar går obemärkt förbi och uppmanar myndigheterna att varnas.

Varför Omedelbar och Medel (veckovis)?

Vissa sjukdomar i Brasilien – särskilt de som är utrotade eller har mycket låg cirkulation, såsom smittkoppor eller polio – kräver omedelbar uppmärksamhet. När en sjukdom som anses utrotad återkommer (nya fall) är detta en varningstecken för hälsovårdsmyndigheterna.

Polio utrotades till exempel i Brasilien 1989 tack vare barnvaccinationskampanjer. Om en anmälan visas i SINAN-systemet som indikerar ett möjligt fall av polio, väcker detta omedelbar oro: Vaccinerades inte barnet? Är fallet importerat (från ett annat land)? Kan det finnas en ny virusvariant? Av dessa skäl klassificeras polio som en sjukdom som kräver omedelbar anmälan.

Ett annat viktigt kriterium är sjukdomens virulensgrad och svårighetsgrad. Sjukdomar som utgör en hög risk för överföring eller hög dödlighet måste också rapporteras inom 24 timmar. Sjukdomar med hög prevalens, kontinuerlig cirkulation i befolkningen och låg dödlighetsrisk tenderar att klassificeras som försenad anmälan och kan rapporteras inom sju dagar.

Hur många anmälningar om sjukdomar, skador och händelser finns det?

Antalet anmälningar varierar beroende på hur listan analyseras. Detta beror på att vissa sjukdomar har flera kliniska tillstånd eller specifika situationer som kräver separata anmälningar. Till exempel betraktas hiv som en sjukdom med fördröjd (veckovis) anmälan. I hälsoministeriets förordning delas dock hiv in i fyra distinkta kategorier, såsom: hiv-infektion, hiv hos gravida kvinnor, aids och specifika situationer relaterade till infektionen. Detsamma gäller syfilis, som måste anmälas enligt dess presentationsform: förvärvad syfilis, syfilis hos gravida kvinnor och medfödd syfilis.

Av denna anledning bör man inte bara räkna antalet sjukdomar, utan även de tillstånd och sammanhang där var och en manifesterar sig. Den senaste förordningen från Hälsoministeriet (2025) listar 65 sjukdomar, hälsoproblem och händelser som kräver anmälan. Men när alla deras underavdelningar inkluderas kan totalen nå nästan 100 anmälningspliktiga kategorier.

Vilken är sjuksköterskerollens roll i den obligatoriska rapporteringen?

På grund av direktkontakt och ökad tid som läggs på att hjälpa patienter deltar vårdpersonal ofta i observation och rapportering av sjukdomar och hälsoproblem. Sjuksköterskor i triagerum på akutmottagningar fyller till exempel i ett SINAN-formulär nästan dagligen.

Vilken är effekten av obligatorisk rapportering?

Obligatorisk anmälan spelar en grundläggande roll i folkhälsosystemet. Genom SINAN (National System of Notifiable Diseases) är det möjligt att övervaka förekomsten av sjukdomar och hälsoproblem, identifiera utbrott, vägleda förebyggande åtgärder och stödja effektivare offentlig politik. Dessa data möjliggör också utveckling av kontrollplaner för endemiska sjukdomar, utvärdering av hälsoinsatsernas effektivitet och framställning av tillförlitlig statistik för regionala och tidsmässiga jämförelser. På så sätt bidrar systemet till planering av mål och till strategiskt beslutsfattande inom folkhälsan.